Byarna Nyberget, Lövåsen och Gustavsbo ligger i ett naturskönt område i Säters kommun. Invånarna har bildat Nybergets Fiber Ekonomiska Förening (NFEF) för att förbättra villkoren för boende och företagsamhet i området genom att investera i ett fiberoptiskt nätverk, då området karaktäriseras av mycket dålig mobil täckning och ett instabilt fast telenät, som störs av åska, regn och blåst.
Vi har gjort en grundlig projektering och kostnadsberäkning och tecknat avtal med 70 % av de fastboende och 40 % av de fritidsboende i området, totalt 50 % av totala antalet fastigheter.
Därefter har vi lämnat in en bidragsansökan till Länsstyrelsen Dalarna. Enligt Jordbruksverket poängbedömning för prioritering av fiberprojekt har vi mycket höga sådana poäng. De prioriterade projekten beräknas få 50 % bidrag till investeringskostnaderna. Ansökan visar på ett kraftigt underskott i projektet trots en hög avtalad kontantinsats från medlemmarna, totalt 25 500 kronor per fastighet.
Denna skrivelse vill visa på vissa konsekvenser och svårigheter vid utbyggnad av fibernät med en bidragsnivå på 50 %. Detta i förhoppning att finna lösningar, som medger att även glesbygden får tillgång till modern kommunikation. Det paradoxala är nämligen att bidragets syfte, som är att de områden, som inte har ekonomisk grund för en rent kommersiell tillgång till bredband, inte kan uppnås annat än under mycket gynnsamma förhållanden.


Slutsatser efter projektering av byanät

Kostnadsberäkningen har gjorts i en för ändamålet uppbyggd ekonomisk modell, som ställts till Länsstyrelsens förfogande. Modellen gör det möjligt att studera effekterna av olika åtgärder för att sänka kostnaderna. Ett antal intressanta och viktiga slutsatser kan dras från detta arbete.

1. Det är inte alla kostnader i projektet, som får ligga till underlag för bidragsansökan. Knappt 10 % av de totala kostnaderna är inte bidragsberättigade, såsom ränta på byggnadskreditivet och anslutning av de enskilda fastigheterna till fibernätet. Enda sättet att reducera räntekostnaderna för byggnadskreditivet är att begära upprepade delutbetalningar av det beviljade bidraget under den period av projektet då kassaflödet är starkt negativt, d v s i början.

2. Därtill kommer den mycket stora obetalda arbetsinsatsen från de som engagerar sig i projektets planering och genomförande. I stället för faktisk utbetalning borde eget arbete vara bidragsgrundande.

3. Den allt dominerande kostnaden är förläggningen av fiberkabeln under jord. Den utgör drygt 70 % av projektets totala kostnader. De faktorer som styr denna kostnad är:

• a. Markförhållanden som avgör vilken metod som kan användas för att få ner kabeln i jorden.
• b. Medelavståndet mellan anslutna fastigheter inklusive avståndet till närmaste anslutningspunkt till ett stomnät.

4. Den rent matematiska effekten av att för varje krona som sparas i projektets bidragsberättigade del minskas bidraget samtidigt med 50 öre. Om t ex projektkostnaden överstiger tillgängliga medel med 250 000 kronor måste den totala kostnaden sänkas med en halv miljon för att pengarna ska räcka till.

Andra möjligheter att minska kostnaderna ska naturligtvis också tas till vara på, men de försvinner på kalkylnivå i osäkerheten i ovanstående kostnader.
Nedan följer några resultat där en viktig faktor i taget varieras: (Utgångspunkten är den kostnadsberäkning, som låg till grunden för vår bidragsansökan).


Tabell A Effekten av vald bidragsnivå

Slutsats:

Det torde vara mycket svårt att öka andelen anslutna fastigheter för att klara av projektet på 50 % bidragsnivå, givet den mycket höga anslutningsgraden vi redan uppnått.
Att korta av den grävda längden i den storleksordning som beräknats ovan faller på sin egen orimlighet.

*1 En bidragsnivå på 50 % innebär i praktiken att NFEF står för 10 % plus 50 % av resten, d v s 55 % av de totala projektkostnaderna, d v s bidraget utgör i verkligheten 45 % av projektets totala kostnad.
*2En bidragsnivå på 60 % innebär i praktiken att NFEF står för 10 % plus 40 % av resten, d v s 46 % av de totala projektkostnaderna, d v s bidraget utgör i verkligheten 54 % av projektets totala kostnad.
*3 En bidragsnivå på 70 % innebär i praktiken att NFEF står för 10 % plus 30 % av resten, d v s 37 % av de totala projektkostnaderna, d v s bidraget utgör i verkligheten 63 % av projektets totala kostnad.

Den av Länsstyrelsen valda bidragsnivån på 50 % resulterar i att det är projekt i relativt tättbebyggda byar, med tillgång till en näraliggande accesspunkt till stomnätet, som kommer att kunna genomföras. Framför allt missgynnas glesbygdsprojekt med svåra markförhållanden. Vid förra beslutsomgången för bidrag till fibernät var bidragsnivån 70 % i Dalarna.
En förfinad modell för att reglera bidragsandelen är av nöden om projekten skall drivas av enskilda föreningar, exempelvis varierande bidragsnivå där projekt med höga poäng vid prioriteringen ges en högre andel av kostnaden i bidrag, och/eller att bidragsnivån görs beroende av medelavståndet mellan de anslutna fastigheterna. Ytterligare förslag följer nedan.

Så här mycket får du i stöd i respektive län

Ref: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/foretagsochprojektstod/p...

Tabell B Effekten av markförhållandena
Nyberget, Lövåsen och Gustavsbo är ett område med blockiga ändmoräner blandat med steniga ängar. Den totala kostnaden för grävning, plöjning samt tryckning under vägar uppgår till 2,3 miljoner kronor baserat på kostnadsindikationer från potentiella entreprenörer. Grävning är mer än dubbelt så dyr som plöjning. Vi har optimistiskt nog satt 20 % plöjning som kalkylunderlag. En noggrannare uppskattning av detta värde kommer att göras.

Slutsats: Markförhållandena (schaktningsklass) är avgörande för ett projekts kostnadsbild. Därför gynnas projekt i jordbruksmark medan projekt med svårare terräng inte kan genomföras på nuvarande bidragsnivå.

Bidragsnivån borde därför även vara beroende av markförhållandena eller metoden för att lägga ned kabeln. Krävs sprängning skjuter kostnaderna i höjden rejält. Vi har fått prisindikationer där en entreprenör angivit att det kan tillkomma kostnader på 1 miljon kronor om berg hindrar grävningen.
Entreprenörerna har uppenbart tagit höjd för den ur grävningssynpunkt svåra marken att gräva i. Det framgår också vid jämförelse med projektkostnadskataloger som KP Faktas prisbok och ”ebr” från Svensk Energi.
Då det i maj/juni 2015, då beslut om tilldelning av bidragsmedel kommer att fattas, kommer att råda ”julafton” för entreprenörerna, är dessutom förhandlingspositionen för enskilda projekt svag.
Totalt sett framgår det ovan med önskvärd tydlighet att det måste till en mängd olika åtgärder för att det överhuvudtaget ska gå att genomföra ett fiberoptiskt projekt annat än under mycket gynnsamma omständigheter med 50 % bidrag.
En möjlig sådan åtgärd är samförläggning av optokabel och elkabel. Elnätet i byarna är nämligen också väderberoende med vanliga sekund- till dygnslånga avbrott och behöver grävas ned i stort sett samma vägar som stomnätet för optokabeln. Om detta sker i samarbete med Dala Energi uppnås en mycket hög standardförbättring för berörda invånare. Kontakter i anledning av detta har tagits med Dala Elnät. Diskussioner pågår.

Det sköra telenätet har resulterat i att abonnenterna i byarna varit utan fast telefon i sammanlagt flera veckor under 2014 varför kontakt har tagits med Skanova för att göra samförläggningar där så är möjlig.
Anmälan om projektering av vårt framtida fibernät har också gjorts på Ledningskollen.se varvid berörda ledningsägare får signal, som kan förhoppningsvis kan leda till samförläggning.
Även om alla möjligheter till samförläggning i delar av stomnätet utnyttjas löser det dock bara delar av kostnadsproblemet. Det måste mer till, som framgått ovan.


Generell slutsats
Att projektera och leda ett projekt av denna karaktär kräver en mycket stor oavlönad arbetsinsats eftersom man måste sätta sig in i en mängd kunskap om olika branscher. Man befinner sig av naturliga skäl alltid i underläge gentemot de som arbetar i respektive bransch.
Att ge Dalarnas innevånare tillgång till fibernät är inte längre en konkurrensfördel gentemot andra regioner. Det är en grundförutsättning för utveckling av Dalarna som attraktivt område att flytta till och etablera sig i.

De totala kostnaderna i Region Dalarna blir högre eftersom utbyggnaden av nätverk delas upp i en mängd små projekt med sämre förhandlingsstyrka.
Därför bör den tekniska delen av projekten, såsom projektering, upphandling och praktiskt genomförande skötas av kommunerna eller Region Dalarna. Den lokala marknadsföringen av fibernät kan skötas av föreningar, som då också får målsättningar, som ska nås för att ett projekt ska genomföras där.


Med förhoppning om en fortsatt dialog!
På uppdrag av ordförande

Per Erik Kihlstedt